ÖREBRO LÄNS LANDSTING

   Historik för Karlskoga sjukstuga
Historik for Karlskoga provinsialläkardistrikt
Historik for Karlskoga lasarett

En sammanställning av material från Landstingsarkivet i Örebro.
Foton från Karlskoga Hembygdsarkiv.

Karlskoga sjukstuga

Någon läkare fanns under första hälften av 1800-talet ej i Karlskoga. Men bruk och herrgårdar hade årsackord med sådana på andra orter, och dessa brukade komma på besök minst en gång i månaden. År 1822 tillsattes en kommitté, som skulle vaka över hälsotillståndet. Den förste läkaren i Karlskoga var C. H. Bohm, som dock endast verkade där under tiden 1852 till 1854 som bergslagsläkare.

På grund av det långa avståndet till länslasarettet, beslöt ordinarie kommunal- stämma upprätta en sjukstuga. Sjukstugan öppnades för allmänheten i april 1884. Sjukstugan utgör ett tvåvåningshus uppfört i timmer. I bottenvåningen finns kök, operations- och expeditionsrum, ett extra rum, samt badrum.

Övervåningen innehöll två sjukrum, ett i vardera änden av byggnaden, sköterskans rum var beläget mellan sjukrummen. Sjuksängar vid denna tid var 9 till antalet.

År 1899 var sjukstugan alldeles för liten. Så församlingen beslöt på eget initiativ att uppföra en ny sjukstuga i tegel. Den blev färdig år 1901, sjuksängarna ökade till 20. Sjukstugan ägs vid denna tid av Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro läns landsting bedriver driften.

År 1926 till 1927 påbörjades en om- och tillbyggnad. Antalet sjuksängar ökades till 40, inklusive 6 på förlossningsavdelning.

Vid 1937 års landstingsmöte hade emellertid beslut fattats om ett mindre lasarett i Karlskoga, och uppdrag lämnats till sjukvårdskommitén att inkomma med förslag till ritningar och kostnadsberäkningar. Lasarettet beräknades vara färdigt under första hälften av år 1942.

Innehållsförteckning för Karlskoga sjukstuga

Karlskoga provinsialläkardistrikt

I början på 1800-talet tillkom i glädjen över marskalk Bernadottes val till svensk tronföljare den så kallade Oxelbergska donationen, varigenom egendomen Karåsen invid Karlskoga avdelades som tjänsteboställe för läkare avsedd att tjänstgöra i Karlskogabygden. Genom Oxelbergska donationens försorg anställdes också så småningom Karlskogas förste läkare. Han hette Gustav Henrik Bohm och vistades där under åren 1852 till 1854. Han hade titeln "distriktsläkare" och i hans uppgift ingick även skötseln av apoteket.

År 1870-talet tjänstgjorde en läkare Anton Nyström.

Apotek inrättades år 1859 och ortens förste apotekare hette Nils Albert Julius Lang och verkade undertiden 1859 - 1865.

Åren 1865 - 1885 verkade en provinsialläkare med namnet K O Reuterman.

Åren 1882 - 1910 var Knut Wistrand provinsialläkare. Karlskoga hade då fått en stark befolkningsökning och hans distrikt rymde ungefär 10 000 personer. Wistrand var en mycket god administratör och en tid ordförande i Landstinget Hälso- och Sjukvårdsstyrelse.

Innehållsförteckning för Karlskoga provinsialläkardistrikt

 Historik for Karlskoga lasarett

Sin första sjukstuga fick Karlskoga 1884, belägen vid Bergsmansgatan nedanför Skogskyrkogården. År 1901 flyttade sjukstugan över i nya lokaler vid Kungsvägen, där den sedan förblev. I början omfattade den 17 vårdplatser. Men platsbehovet ökade och Karlskoga-Degerfors gemensamma förvaltning genomförde en om- och tillbyggnad av sjukstugan till 40 vårdplatser, varav 6 BB-platser och i detta utökade skick togs sjukstuga i bruk i januari 1928.

De planer man i Landstinget hyste att utöka sjukvårdsplatserna I länet med ett nytt lasarett tog på 1930-talet allt fastare form då Centrallasarettets platsantal blev otillräckligt för att motsvara allmänhetens behov av högkvalificerad sjukvård. I första hand behövde en avlastning ske för de kirurgiska och medicinska avdelningarna. Landstinget tillsatte därför 1936 en kommitté "att verkställa utredning angående hela länets sjukvårdsbehov och inkomma med de förslag vartill utredningen kan giva anledning."

Vid 1938 års Landsting framlade kommittén sitt förslag om nytt lasarett i Karlskoga, vilket av Landstinget antogs. Planläggningen, ritningar och arbetsbeskrivning var färdiga hösten 1939 och i september 1940 igångsattes bygget.

Lasarettet var planlagt och byggt för att drivas som en kirurgisk avdelning i förening med BB. Sedan det mest akuta behovet av vårdplatser för kirurgi och BB tillgodosetts räknade sjukvårdskommittén med att i nästa etapp avhjälpa behovet av vård- platser för invärtesmedicinska fall genom tillbyggnad av en vårdavdelning härför. Nils G. Brink har varit arkitekt för bygget. Han har i ovanlig grad lyckats kombinera det estetiskt tilltalande med det praktiskt väl funktionerande. Lasarettet omfattade två avdelningar på vardera 34 sängar samt en BB-avdelning på 15 platser jämte tillhör- ande ekonomiavdelningar. Vidare fanns bostäder byggda för all personal. Ekonomiavdelningarna, kök, maskinrum, bad, operation, röntgen m. m. äro dimensionerade, att de tåla en utbyggnad av lasarettet till cirka 200 platser.

1943 års landsting beslöt att omedelbart fortsätta lasarettets utbyggnad med en vårdavdelning för medicinska fall.

År 1944 anslog landstinget vid sin ordinarie höstsession medel att tillbygga lasarettet och valde följande av de alternativ byggnadskommittén framlagt.

En ny flygel innehållande 3 vårdavdelningar på varenda 34 sängar för invärtesmedicinska fall uppfördes. Härtill kom en behandlingsflygel med på nedre botten medicinsk mottagning och centrallaboratorium, i våningen en trappa upp röntgenavdelning och i våningen två trappor isoleringsavdelning.

Speciella barnsalar inrättades.

År 1945 anställdes en konsult läkare för öron-, näs-, och halssjukdomar och 1948 inrättades Öron-, näs- och halsklinik.

I juni 1947 tillkom Medicinsk klinik och en ny röntgenavdelning. En konsulterande barnläkare har varit i verksamhet sedan 1 februari 1949. Denne besökte dagligen lasarett, tillsåg de nyfödda barnen på BB. samt hade den närmaste tillsynen över barnen på medicinska avdelningens barnrum.

1948 beviljade landstinget medel till anställande av en konsult för ögonsjukdomar. 1952 har 9 platser avdelats för ögonvård under ögonkonsultens ledning. Någon öppen sjukvård för ögonsjukdomar förekom inte vid lasarettet, då mottagningslokaler saknades.

Under 1951 har det i staden belägna epidemisjukhuset av lasarettet övertagits och drives som ett E-sjukhus eller konvalescentavdelning.

Blodgivningsverksamhetens lokal har inretts och togs i bruk 1954. Den var utrustad för gruppering, registrering, kontroll av blodgivare samt blodtagning och förvaring av blodet.

En avdelning för långvarit kroppssjuka på 25 vårdplatser togs i bruk den 20 september 1960.

Den 1 november 1968 öppnades en klinik i medicinsk barnsjukvård, men endast i öppen vård.

I slutet på 1960-talet blev tillsatt en programmeringsgrupp som arbetade med frågor gällande om- och tillbyggnad av Karlskoga lasarett. Utgångsläget för programmeringen har varit, att Karlskoga lasaretts upptagningsområde skall vara Karlskoga samt Degerfors och Laxå köpingar samt att samtliga sjukvårdsaktiviteter inom området- i enlighet med landstingets intetioner-hälsovårdsdistrikt - skall stå under gemensam ledning.

Programmeringsgruppen överlämnade sitt förslag angående om- och tillbyggnad av Karlskoga lasarett till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen som i sin tur beslöt:

• att upphäva sitt vid lagtima landsting 1965 fattade beslut om kvinnoklinik vid Karlskoga lasarett
• att låta utbygga sjukhemmet vid Karlskoga lasarett med ytterligare 100 vårdplatser, avsedda i första hand för vård av psykiskt sjuka.

Direktionen föreslog även att konsultverksamhet i öronsjukvård och psykiatri övergåt till hela öppenvårdsmottagningar för specialistläkare den 1 augusti 1972. Av nya verksamheter föreslås att från 1 augusti 1972 Hud- och könsmottagningen öppnades med en tjänstgörande hudläkare samt från 1 oktober 1972 ortopedmottagningen med likaledes en specialistläkare i öppen vård. Gynekologiska mottagningen tillkom 1973.

Den medicinska mottagningen samordnades den 1 augusti 1972 med långvårdsmottagningen. Konvalescentavdelning upphörde sin verksamhet den 31 juli 1972.

Vid sammanträde i november 1973 antog landstinget en ny plan för Hälso- och sjukvården inom Örebro län. Inledningen av Hälso- och sjukvårdsdistrikt slopades med en administrativ distriktsinledning så kallade Blocknämnder. Arbetsgruppens förslag var att det under Hälso- och sjukvårdsledningen, ska finnas 7 block:

• Långvård / Rehab
• Primärvård
• Tandvård (startade aldrig)
• Kirurgiblocket
• Psykiatriblocket
• Serviceblocket

Karlskoga lasarett deltog också i det här stora projektet. (Se schemat) Lasarettets kliniker ingick i respektive block och förgjorde sina funktioner under blocknämndernas ledning.

I januari 1989 upphörde Blocknämnderna sin verksamhet.

Decentralisering av ansvar och befogenheter genomfördes till klinik / basenhetsnivå.

1989 är första året för Karlskoga lasarett som självständig förvaltning. En rad förändringar har skett inom lasarettets organisation. Efter 1989 och tills idag består Karlskoga lasarett av 6 kliniker: klinik för medicin och geriatrik, kirurg-, ortopedkirurgisk, anestesi- och kvinnoklinik samt röntgenavdelning. Lasarettet har fyra specialistläkarmottagningar: barn- och ungdomsmedicin, ögonsjukvård, öronnäsa-halssjukvård och hud/STD-mottagningar samt logopedmottagning och hörcentral. Dessutom ingår medicinska serviceenheter såsom klinisk, kemisk laboratorium med blodcentral, fysiologisk avdelning, medicinsk bibliotek och serviceavdelningar i lasarettets verksamhet.

1996 Medicinska kliniken och geriatriska klinikens verksamhet slås ihop till kliniken för medicin och geriatrik.

För att pressa ner kostnader genom den öppna vården har man idag ett långsiktigt mål att alla specialistmottagningar samordnas i gemensamma lokaler. Eventuellt skulle målet vara att alla mottagningarna samordnas i ett gemensamt "mottagningshotell".

Ett annat stort projekt som diskuteras idag är det samgående mellan Karlskoga lasarett och Kristinehamns sjukhus. Syftet är att nå ekonomiska fördelar för befolkningen i de berörda områdena. Huvudförslaget är att lägga samman de både sjukhusen i en gemensam organisation under en styrelse, med en operativ ledning. Landstingsdirektörerna för respektive landsting har fått uppdraget att utarbeta ett detaljerat förslag så att en gemensam politisk organisation och ledning för de två sjukhusen kan vara genomförda till den 1 juli 1997.

Innehållsförteckning för Karlskoga lasarett